Hur kommer det sig?

En fråga jag hela tiden återkommer till är vad som driver människor att hålla på med politik.

Och det verkar vara diverse olika skäl. Makt, anseende, titlar, pengar eller kanske bara en vilja att påverka och göra gott.

Och ofta är det de som nått störst makt och position som är mest ödmjuka inför uppgiften och uppdragen. Och de som har annat än att tjäna som sitt intresse, som är de största skitstövlarna.

De som befinner sig i den översta sfären är ofta en öppna, intresserade och duktiga på att koka ihop stora frågor till sammanfattningar som vanligt folk begriper.

Den andra klicken kör gärna härskartekniker, svåra ord och maktspråk och frågar sällan utan verkar förstå det mesta.

Att vara klimatsmart

Kommunfullmäktige i Karlskoga imorgon lär bli intressant för den som är invigd. Nu ska ränteswappar och andra ekonomiska förehavanden besvaras av det styrande partiet. Debatten kommer säkert att gå het.

Ända sedan jag kom med i politiska sammanhang och började fatta hur det funkar, har jag varit fascinerad av hur det går till. Visst är formalia och process viktigt i vissa sammanhang. Men ibland verkar det bli självändamål. Kanske för att det andra är så mycket svårare att greppa och ändra.

Själv tycker jag innehåll och syfte är mer intressant att fundera över.

Varför lägger vi i Karlskoga t ex väldigt mycket tid på att diskutera detaljer än de stora svepande dragen? Hur intressant är det att diskutera vem som ska betala för färdtjänstresor, när vi i kommunen inte kan prata om vilka samhällstjänster som verkligen är viktigt att kommunen sköter?

I varje budget jobbar vi nerifrån och benar i detaljerna. Aldrig börjar vi uppifrån, med visionerna och utvecklingspotentialen. Som ska leda fram till en uppdelning av pengapåsar mellan olika verksamheter. Som i sin tur kan fördelas på detaljerna.

Börjar vi hela tiden nedanifrån är risken stor att ingen har koll på helheten och att pengarna inte räcker i slutändan. Från andra hållet har vi chansen att hålla kassan i styr.

Politik kan sluka dig hel

Politik är något som de flesta människor faktiskt är intresserade av. Men få tar steget fullt ut och blir engagerade i något parti för att vara med att påverka mer konkret.

Kanske för att hen tror att det är svårt. Att hen måste ha speciella kunskaper. Så är det inte. Det du måste ha är TID, massor av TID. För politiken tar aldrig slut. Den är otroligt omfattande. Den styrs av egna regler och lagar. Spännvidden på frågor du ska besluta i är enorm.

Att då inte känna att hen mäktar med är naturligt tror jag. För du kan lägga ner all ledig tid du har och ändå inte göra nog. Det finns alltid mer du kan göra, borde göra, förväntas göra…

Kombinationen av att ha ett liv, ett jobb, en familj och vara politiker på sin fritid är svår. Jag tror inte jag mäktar med det så länge till. Och jag vill absolut inte bli politiker på heltid, vilket är vad som krävs om du ska kunna ha en chans att göra det riktigt bra. Enligt min mening i alla fall.

Att vara politiker är ett hantverksyrke. Ett egen skrå med egen jargong och ett eget spel. För att bli riktigt bra på kort tid tror jag det krävs att du bara ägnar dig åt politik. Men, då tror jag att du i långa loppet blir en sämre politiker. Risken är att du tappar greppet om verkligheten utanför politiken. Den du är vald att hantera. Det blir inte bra.

Insändare om fakta saknar just det, fakta alltså

Läser en insändare som säger sig stå för hårda fakta. Var faktan finns vet jag dock inte, för det framgår över huvudtaget inte. Det viktigaste verkar vara att göra sin förutfattade mening hörd och påstå att det är sanningen.
Faktan som inte finns...
Tja, de senaste valen har visat att folket verkligen tycker något annat…

Vart är samhället påväg?

Är politiken, så som den bedrivs idag bara ett riktigt taskspeleri för några få utvalda? Ja, det är den. Många småpåvar finns det som vet bättre än medborgarna som valt dem.

Som påstår sig värna om medborgarna och skattepengar. Men som lägger mer krut på att peta i detaljer än att fundera över de stora penseldragen. Och som blir oerhört engagerade när det kommer till att tillsätta maktposter och besluta om arvoden.

Att inte våga släppa taget. Om processen och makten. Tror jag är en dödsdömd väg.

Samhället förändras och att inte följa med i den förändringen utan streta emot tror jag blir ett stort lidande. Du kan som enskild individ påverka det som händer, men du kan inte stoppa samhällsutvecklingen.

Jag förfasar mig över sär skrivningar. Men det är inget jag kan göra något åt, språket utvecklas dit språkanvändarna vill. Det är bara att ta sig för panna, OMG och LOL, och acceptera faktum.

Därför tror jag att politik kommer utvecklas åt helt andra håll än dagens “gammelpolitiker” tänker och önskar sig.