En otroligt inspirerande människa

häromveckan var det dags för den årliga företagardagen i Karlskoga. Eller ja, den hålls på Loka Brunn och är ett samarrangemang mellan kommunerna i Östra Värmland.

I år var det Degerfors som var generaler och hade gjort programmet. Och det var både bra och intressant.
Näringslivsdag 2013 programblad
Absolut bäst var fd kommunstyrelsens ordförande i Haparanda, Sven-Erik Bucht. Trots att han är sosse.

Han pratade på temat “Våga tänka nytt!” Bland annat handlade hans dragning om hur det gick till när Ikea etablerade sig i Haparanda.

Reaktionerna han och Haparandra fick var när det hände var att det var ett mirakel, helt otroligt eller kanske inte gått helt rätt till. Det de i Haparanda gjort för att tänka annorlunda men också lära av historien.

Istället för att se Stockholm som världens centrum, vände de i Haparanda på kartan, och gjorde Haparanda till centrum. Och då händer det saker! Han visade en karta de gjort så med. Helt plötsligt var Stockholm en avlägsen avkrok som ligger i en tarm omgiven av vatten. Medans Haparanda ligger på en linje från Kina till Narvik och vidare mot USA. Intressant!

Han pratade också en hel del om gränser, mellan länder, län, landskap och kommuner. Och hur vi brukar rita våra kartor och därför också tänka så. Gränser på kartor ser ofta ut som taggtråd. Vad händer med våra tankar och handlingar när vi ritar så? Dessutom är gränserna bara något vi människor hittat på. I verkligheten finns inga sådana gränser. Människor och djur förflyttar sig i verkligheten rakt över utan att fundera om det leder till det vi vill ha.

Hela budskapet i hans föreläsning var att tänka tvärt om för att se alla möjligheter som finns. Att lära sig se möjligheterna istället för begränsningarna. Och samverka och samarbeta med andra, det vinner alla på.

Jag gick därifrån med känslan att jag bor i en avkrok som snart kommer att utarmas. Så hur kan jag utmana den känslan och tänka annorlunda?

Det gäller att ha social kompetens här i livet.

Ska du komma någon vart måste du ha social kompetens. Men vad är det egentligen? Tja, oftast definieras det som att våga prata med okända, våga prata med kända, ta plats, ta för sig.

Jag har sett ett intressant program om hur vi nuförtiden vill medicinera eller träna bort blyghet hos blyga personer. Som om det är ett sjukdomstillstånd. Och visst har jag tänkt så också. Att blyghet är en svaghet som ger dig problem och som är något man ska komma över. Skärpa till sig, ta för sig.

Men om alla tar för sig så måste det ju få konsekvenser. Vem ska lyssna när alla tar för sig? Vem ska ge sig när två som tar för sig tycker olika i en fråga?

Kan det vara så att vi är olika för att det behövs olika?

Kolla den här föreläsningen från TED Talks och fundera själv en stund:

Susan Cain – The power of introverts