Ibland motverkar strävan det resultat hen vill uppnå

Jag tycker att de flesta fackförbund är en del i problemet på arbetsmarknaden istället för en del av något bra.

Facken tar sin uppgift på stort allvar men har inte gjort läxan över hur samhället förändrats. Känns som att devisen “Så har vi gjort i alla tider och det har ju gått bra” är det som gäller. Utan att göra analysen av vad det fått för effekter. Jämför med mitt inlägg om socialdemokratin.

Jag tror att kravet på höga ingångslöner och låglönesatsningar får just den effekt som Svenskt Näringsliv påtalar. Som företagare tänker jag såklart utifrån maximering av resurser. Ska jag då anställa någon som inte är van att jobba, som inte har någon erfarenhet osv eller ska jag välja någon som haft jobb tidigare och förstår hur det funkar och dessutom har yrkeskunnande? Ja, kostar de samma för mig så väljer jag ju hellre den senare. Någon som är ung och oerfaren kommer ju nämligen kosta en massa pengar innan hen är på banan och kan generera intäkt fullt ut.

Sen kan det såklart framföras att den som är 60 inte har så långt kvar till pension och att det därför skulle motivera att anställa yngre. Visst, men vilka personer under 30 stannar 5-9 år på sitt första jobb? Det gjorde inte jag i alla fall.