Äldre politiker vill inte släppa makten

Läser en intressant artikel i Dagens Samhälle av Magnus Wrede. Och känner igen mig.
Äldre släpper inte makten

Ett generellt problem i politiken idag är att det är att det saknas yngre människor som är engagerade och har politiska uppdrag.

Det här är något som alla partier verkar prata om. Och vill göra något åt. Men hur är det i praktiken? Ja jag upplever att det är läpparnas bekännelse. När det kommer till kritan verkar många som varit med ett tag i politiken inte vilja ge upp sina uppdrag. Det är helt ok när vi pratar generellt eller om det diskuteras föryngring på någon speciellt post som personen själv inte har. Men när hen själv ska bytas ut mot någon yngre förmåga, nä då är det kompetens som är viktigast!

De yngre, och då menar jag inte migsjälv utan de under 40 år, sätts på ersättarplatser “för att lära”. Hur kul är det på en skala? Möjligheten till att få inflytande är minimal då ordinarie, som ofta är pensionär, sällan är borta. Som ersättare är det svårare att motivera för en arbetsgivare att du ska på politiskt möte. För ska du kunna vara med i matchen behöver du vara där varje gång även som ersättare.
Äldre politiker släpper inte fram yngre

Så här håller det på!  Och resultatet blir en ännu äldre politikerkår och ett självdöende lokalt parti.